prinsessanochapan.blogg.se

Imorse började jag med ett gympass och ett spinningpass och sjukt nöjd över mig själv cyklade jag hem från IKSU, men sen har det bara gått utför. Låt mig presentera mina senaste googlingar: "Uppiggande ord" och "Vad ska jag göra med mitt liv?", vilket ledde till att jag gjorde ett test på hur miserabelt mitt liv är. Har en personlig kris idag där jag känner att jag går heeeeeelt fel utbildning men det finns ingen annan som är bättre så jag kan inget göra. Snön vräker ner och jag vill ha soooool, jag vill äta godis men mitt nya liv säger "ät morötter, det är precis lika gott" (mitt nya liv har fel!!!!!), plus att jag fått världens bästa jobb som konfaledare men måste tacka nej till det för att få nåt annat jobb eftersom konfaledarjobbet tar upp en del av den normala sommarjobbsperioden. Hejdå alla söta konfirmander och ledare! (Ja, det var vid belutet att tacka nej till det som den här tillfälliga depressionen började.)

Frågade Anton vad han tycker vi ska äta till middag. "Du borde äta choklad iallafall". 

Så, hur är läget med er!? Bra!? Kul!

Vilken bra helg det här blev trots allt! Fredag var det inflyttningsfest hos Heidi på Tomtebo och lördag blev en riktigt slö mysdag med serier, trerätters, godis och morötter med dip! Och idag klev vi upp i tid och tog en prommenad på Nydalasjön med människor vi gillar, varm choklad och korvlimpor. Och lekar mitt i allt,  Ett två tre rött ljus och Stopp!-kasta-er-i-skogen-leken. Kanske att de som skulle vara duktiga och springa Nydala runt hatade oss litegrann men mest log de, de där duktiga människorna. 

I kväll blir det simning, bastu-med-ansiktsmask-och-hårinpackning, kvällsmat och Så Ska Det Låta med Sofa, nya söndagstraditionen! Nu behöver inte Anton se det med mig längre. Lyckos. (Egentligen tror jag han kommer sakna att tävla mot mig i introtävligen osv.. men det kommer han aldrig erkänna.)

En semla hann vi också med i helgen! Älskar semlor /MVH tjock tjej.

Då har man gjort debut i rutan. När jag ser allt så finns det ju vissa saker man måste förklara, eller snarare försvara sina snesteg. 

 

1) "Saknar lite brist på fantasi" som min fina vän Sven så fint påpekade är inte något man kan säga. Saknar och brist är ju ffs samma sak, typ.

 

2) Paltätartävlingen. När dom säger att jag ska säga hur många paltar jag äter och hur stor en palt är, vad svarar man då? Givetvis så vet jag hur många paltar jag äter. Men storleken på en palt? Kan ju inte säga att den är lika stor som en snöboll. Då fattar ju inte en stockholmare. Så därför tog jag knytnäven som referens. 

 

3) Paltätartävlingen, del 2. Jag hade alltså en plastpåse innanför linnet för att det inte skulle kladda så mycket. Bra idé tänker ni. Njae, säger jag. För att dölja att jag hade en påse under linnet var jag tvungen att ha en tjocktröja på mig. I 25 graders värme så är det inte optimalt. Sen så har plastpåsar egenskapen att stänga inne värme och inte släppa ut den som en vanlig tröja. Så jag stod i frysen inne på restaurangen tills tävlingen började för att inte smälta bort. Hemskt var det. 

 

4) Paltätartävlingen, del 3. En sak som jag inte räknat med var att de där varma paltarna som jag smög ner i påsen inte blev ett dugg kallare under tävlingens gång. Så när allt var slut så stod jag där med brännsår på magen. Men så går det väl när man fuskar. Karma is a bitch. 

 

Resten bjuder jag på. Eller det gör jag i och för sig med allt. 

Jag äääääälskar kursen vi ska läsa nu!!!! Ledarskap och organisation heter den och redan där förstår jag att ni känner att ni också vill vara med! Sen kan jag tala om att vi har världens mest underbara kvinna som kursansvarig, Kicki Johansson heter hon och jag ska bli som henne när jag blir stor. Genomglad, härlig, positiv och alldeles alldeles underbar. Lite som en kvinnlig variant av Henke Berglund för er som känner honom! 

Sååå, det riktiga livet har liksom kommit igång nu, färdigglassat så att säga. OCH, med skolstarten kommer alltid andra nya starter som ni vet... Och gissa vad..... jag ska börja träna och bli nyttig. Har ni hört den förr? ;) Det har iallaflal börjat bra med min personliga tränare idag (Wille alltså. Vi utbyter tjänster, han blir fin i håret och jag får muskler.) Så se upp på beachen i sommar, om ni ser nån som ser ut lite som Jessica Alba är det bara jag som går där och visar upp mig..... Heeehee. 

Utgångsläge: Valkig men lite söt ändå. Lycka till, mig själv. Puss.

Idag var jag på gymmet. Jag kan säga redan nu att träna efter devisen att "jag orkar nog lika mycket som jag gjorde när jag sist tränade i november" inte riktigt funkar. För som jag vacklade när jag gick därifrån är inte socialt acceptabelt, som ett fyllo var jag. Så om ni vill ha en billig fylla så är det bara att dumträna benen. Både huvud och ben är inte riktigt i ordning efter det.

 

Nu är det inte det jag egentligen vill blogga om, utan hur i hela friden det alltid är så att trots att det är ett stort omklädningsrum så är det alltid så att när jag ska duscha så ska även dom med skåp bredvid också duscha?

 

Det blir ju astrångt och oftast blir det en pinsam tystnad för man kan ju inte starta en konversation med två grabbar som också klär av sig nakna, som man dessutom inte känner. Jag kan ju inte säga "Tjena, så ni har också tränat. Fräscht. Snygga ben förresten, det får du säkert mycket brudar på!"  Nix det funkar helt enkelt inte. 

Onsdagar är Antons innebandykvällar, kvällarna då han brutalt lämnar mig ensam och övergiven. Vet inte vad jag ska ta mig till, ligger i ett hörn och skakar av osäkerhet. Nej så är det såklart inte, ikväll skulle till exempel Johnny och Wille komma hit och se Twilight med mig! Meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeen vet ni vad som hände!? Pojkarna på 6J ringde och plötsligt var de också här och hade mage att KLAGA på min kvalitet på Twilightfilmen!!!! SÅ otacksamma. Tvingades att se Skyfall istället.......... 

Okej, den var faktiskt riktigt bra ;) Nåt som inte var lika bra var dagens middag. Har bakat idag och vi insåg att det var alldeles för jobbigt att laga middag med alla dessa smutsiga kastruller och plåtar.... Så Anton föreslog havregrynsgröt. Sagt och gjort och jag slängde hälften, vilken sörja alltså!!!! Jag ska aldrig bli en grötstudent! 

 

Fick klippa mig för någon dag sedan. Grymt skönt att slippa allt hår i öronen. Nej jag är inte så gammal att det växer hår i mina öron än. Jag hade helt enkelt långt hår. 

 

I alla fall så började jag och Hanna prata om luggar, och åt vilket håll man har luggen. Då kunde jag briljera och säga åt vilket håll Hanna brukar ha sin lugg, och nu ska ni få veta varför. 

 

Har ni tänkt på att om två personer ska pussas och båda har sin lugg åt höger så bildas ett tält. Jag tänker mig som att man får en liten indianfeeling när man pussas, eller nå.. Nu har jag aldrig den feelingen och därför kunde jag säga att Hannas lugg var åt vänster och min åt höger. Enkel logik. Frågor på det?

Vad glad man blir över att få ha spelkväll med sina fantastiska Piteå-vänner, att köpa nya skor, att träffa familjen, att kolla på en spännande innebandymatch eller två, att fika på stan med mamma och pappa osv. Gissa hur glad jag varit den här helgen när jag faktiskt fått göra allt det där. Och det bästa av allt är att jag blir precis lika glad över att få komma hem, laga billig studentmat och bo med Anton igen! ;) 

Mycket Svenska Rivieran här nu, men jag vill också säga nåt om serien känner jag! ;)

1. Vilket antiklimax det blev igår när eftertexterna började rulla och Anton inte synts till en enda sekund i rutan!! Haha, här hade vi gått omkring och väntat med stor spänning och ännu större nervositet helt i onödan! Men ryktet säger att "Buspojken Anton" kommer dyka upp i avsnitt nummer tre. Och det finns ju värre saker än att inte vara med i TV.. Strippa i TV till exempel.

2. Vaaaaarför måste alla svenska realityserier innehålla sextioplussare som blandar drinkar, dansar pinigt, sjunger på fyllan och skrattar liiite för högt? Har vi inte sett det förr!? JO, utanför TV-rutan på vilket uteställe eller vilken camping som helst! I TV vill jag se nya saker, till exempel föjla med bakom kulisserna på salt och peppar-restaurangen eller kolla när charmör-vaktisen jobbar på, det är kul! :D

SÅ, vad tycker jag då!? Ja, förutom "långliggarna" tyckte jag att det var ett riktigt roligt program! 

 

Mästerbloggaren är tillbaka! *jubel*, kanske till och med att ni *klär av er nakna och springer ut ur huset av glädje*

Hur som helst så börjar som sagt allvaret imorgon. Japp, då börjar Svenska rivieran på tv3. Eftersom jag inte fått se någonting i förtid så känns det lite extra pirrigt, eller jag kanske inte ens är med någonting. "Den här unge herr Dahlbäck är det sämsta som kunde hända svensk tv så vi klippte bort honom", eller så är det så och de valde ändå att ha kvar mig. 

 

I vilket fall som helst så känner jag att jag kommer få ha endel försvarstal här på bloggen. Och på facebook. Och på instagram. Och på twitter. Egentligen alla sociala och osociala medier som min släkt, med ärkeaset Mats Greger i spetsen (japp, han heter Greger på riktigt), kan yttra sig. För något stöd kan jag se mig i stjärnorna efter. 

 

Ensam är stark. Tro mig, jag får träna varje jul vi firar med släkten. Och då Jakob hjälpt far och farbror med en kurs i att koda hemsidor så står jag nu ännu mer ensam som hackkyckling. Har en känsla av att det här progammet inte kommer minska den faktorn. Men det bjuder jag på. Hoppas jag... 

Tänk att vi är två som ska blogga här och ändå är det så dålig uppdatering, förbättring utlovas från och med idag! Sen sist har jag tagit vara på den sista veckan med familj och Piteåvänner innan det nu är dags att återvända till Umeå. Det har varit spelkvällar med både hjärngympa och oförklarliga underbara charader, blodiga kamper mellan tjejer och killar, barn och föräldrar, tröga och smarta och par och par. Jag vinner såklart i allt. Magen har också varit nöjd med matbjudningar hos farmor och farfar Dahlbäck, hejdåmiddag för Kajsa som åker till Tanzania osv. Och såklaaaaart så har ju årets största och absolut viktigaste födelsedag firats, MIN!! Hehehe... 22 år har jag förgyllt denna jord med min närvaro. Grattis till er! ;) 

Jag har även hunnit med att köpa ny telefon så jag kan hänga på Instagram igen utan att folk behöver tro att jag tagit alla mina bilder under vatten.